20090126
20090114
Städer som knarkar
Se staden som en organism. Alla kallar gator för artärer, så bilarna får bli blodkroppar, röda blodkroppar som transporterar syre är transporter och personbilar, men polis och brandbilar är vita blodkroppar, ett immunförsvar. Fortsätt liknelsen - städer ser ut som bakterieodlingar från luften, London som ser ut som ett virus. Speciellt på natten, ljusen ser ut som havsanemoner eller stjärnbilder. De ser absolut inte människoplanerade ut. Och de är de inte heller. Ingen människa lyckas någonsin planera en hel stad. Till och med Corbusiers Chandigar har sedan länge växt bortom det första planerade griddet.
Så, en stad är en organism. Med en massa system som liknar våra, de av kött och blod. Immunförsvar är det första. Internet, telefonlinjer, information som skickas genom skyltar och samtal kan vi tänka oss liknar hjärnans verksamhet. Städer tänker. Men de kanske gör mer än så - engelska: The Great Depression. New York under den stora Depressionen - var det en deprimerad stad? En stad med en mental sjukdom. Som hos en deprimerad människa, var det en stad med mindre kontakt med andra städer, vars trafik flöt långsammare, vars kulturliv (hjärnaktivitet) saktade ner.
Om en stad kan vara deprimerad, ledsen, på dåligt humör, kan den då också vara glad? Vad är det egentligen som händer under en högkonjunktur... Stadens röda blodkroppar transporterar mer syre, energi, pengar, nya områden, resurser byggs upp som musklerna hos en vältränad kapplöpningshäst. Nya visioner skapas. Men räcker det med "glad", kanske staden egentligen är drogad, hög som på någon opiumliknande substans - efter en högkonjunktur följer en lågkonjunktur av brutal avtändning, men som inte stoppar varje stad från att ständigt söka efter nya högkonjunkturer. Är den första marknaden inkörsporten, våra städer kanske knarkar kapitalism? Grupptrycket är oemotståndligt...
Städer är ungefär lika komplexa som en mänsklig hjärna, och vi människor fungerar ungefär som neuroner när man zoomar ut tillräckligt mycket... för att liknelsen ska gälla.
Så, en stad är en organism. Med en massa system som liknar våra, de av kött och blod. Immunförsvar är det första. Internet, telefonlinjer, information som skickas genom skyltar och samtal kan vi tänka oss liknar hjärnans verksamhet. Städer tänker. Men de kanske gör mer än så - engelska: The Great Depression. New York under den stora Depressionen - var det en deprimerad stad? En stad med en mental sjukdom. Som hos en deprimerad människa, var det en stad med mindre kontakt med andra städer, vars trafik flöt långsammare, vars kulturliv (hjärnaktivitet) saktade ner.
Om en stad kan vara deprimerad, ledsen, på dåligt humör, kan den då också vara glad? Vad är det egentligen som händer under en högkonjunktur... Stadens röda blodkroppar transporterar mer syre, energi, pengar, nya områden, resurser byggs upp som musklerna hos en vältränad kapplöpningshäst. Nya visioner skapas. Men räcker det med "glad", kanske staden egentligen är drogad, hög som på någon opiumliknande substans - efter en högkonjunktur följer en lågkonjunktur av brutal avtändning, men som inte stoppar varje stad från att ständigt söka efter nya högkonjunkturer. Är den första marknaden inkörsporten, våra städer kanske knarkar kapitalism? Grupptrycket är oemotståndligt...
Städer är ungefär lika komplexa som en mänsklig hjärna, och vi människor fungerar ungefär som neuroner när man zoomar ut tillräckligt mycket... för att liknelsen ska gälla.
Subscribe to:
Posts (Atom)